På 1630- till
1640-talen utvecklades under amiralen och överståthållaren Clas Larsson Fleming de första regleringarna på Norr- och
Södermalm,
allt under överinseende av hans chef Axel Oxenstierna. Idéerna kom från
renässansen, det skulle vara regelbundna och rätvinkliga rutnät av
gator och kvarter, där huvudgatornas riktning visade mot Slottet.
År 1636 erhöll
generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud, som var Flemings närmaste man, regeringens uppdrag att göra
"en dessein på gatorna så på malmarna som här i staden, tagandes dem så breda som han någonsin kan". Örnehufvud var elev och medhjälpare till generalmatematicus och
kartografen Anders Bure och båda hade tidigare utarbetat planer för
Jönköping och
Göteborg. Till sin hjälp hade de även experter från
Holland. Den som stod för själva planarbetet var stadsingenjören
Anders Torstensson.
I mars 1637 restes de första mätpinnarna nedanför
Hötorget för att staka ut
Stoore Konnungz gatun (senare
Drottninggatan).
Stoore Konnungz gatun drogs rakt över den befintliga trähusbebyggelsen.
Klara kyrka fick stå kvar i ensam majestät. I november 1641 beslutade riksrådet att starta
"rifvandet på Södermalmen". Stadsplanen för Södermalms nordliga delar från 1641 eller 1642
upprättades troligen också av Anders Torstensson, då den bär tydligt
hans handstil beträffande terränganpassning, utformning och variation.
Även över
Kongsholmens (
Kungsholmen) östliga del lades ut ett rutnät med huvudriktning mot stadens centrum och Slottet.
No comments